Moonlight – en poetisk kärleksfilm.
Regissören Barry Jenkins baserade sin film ”Moonlight” på teaterpjäsen ”In Moonlight Black Boys Look Blue” av Tarell McCraney. Filmen är ett vackert coming of age-drama där publiken följer resan om en ung afroamerikansk man som är på väg att bli vuxen och sedan hittar sig själv. Den briljanta filmen är uppdelad på tre akter – där vi ser den unge protagonisten växa upp och får följa med hans liv i de olika akterna.
Den Oscarsvinnande filmen ”Moonlight” har sedan 2016 skapat rubriker runt hela världen och anses idag vara en av 2010-talets bästa filmer. Filmen är ett visuellt mästerverk som I första akten följer den fattiga pojken Little som bor i Miami. Karaktären Little spelas av Alex Hibbert och hans mamma Paula av Naomie Harris. Den unge pojken blir mobbad av klasskamrater och alieneras av sin mamma Paula. I det tuffa kvarteret i Miami finns knarklangare och andra tuffa miljöer som gör att den unge protagonisten känner sig förlorad och utan identitet. I de första scenerna möter vi Little som jagas av ett gäng killar som då räddas av Juan som spelas av Oscarsvinnaren Mahershala Ali. Juan är involverad i narkotikahandeln och säljer knark till bland annat Littles mamma, Paula, men blir snabbt vän med Little och tar med sin partner Teresa (Janelle Monae) hand om den tystlåtne pojken Little. Det är i föräldrarollen som Juan möts av Littles frågor om sin homosexualitet. Det må vara så att Juan och Teresa missat blöjtårta men är likväl viktiga karaktärer i Littles liv. En framstående scen i den första akten, är när Little vid middagsbordet frågar: ”Är jag en bög?” och sätter tonen för filmens centrala fråga.
I den andra akten har det gått några år och Little spelas nu av skådespelaren Ashton Sanders i gymnasieåldern där han blivit vän med Kevin, en viktig karaktär som visar oss tonåringens resa i relation med sin sexualitet och mognad. Little går nu under sitt riktiga namn Chiron och försöker att hitta sig själv. Detta gör regissören Jenkins på ett fantastiskt sätt, då han bygger upp komplexa karaktärer och intima manliga relationer där publiken följer med attraktionen mellan Kevin och Chiron. Utforskningen av två färgade homosexuella karaktärer görs på ett skört och mänskligt sätt som lyfter upp karaktärerna utan att någonsin bli klichéartade. Läs även om Fucking Åmål på bloggen. I den sista akten följer vi återigen Chiron men tio år senare – där karaktären nu går under namnet Black och spelas av skådespelaren Trevante Rhodes som då blivit knarklangare i Atlanta.
Det finns många framstående scener i Moonlight, då Jenkins har en förmåga att skapa flytande porträtt i de olika akterna som spelas av fenomenala skådespelare. Men likväl finns det nyckelelement såsom vattenscenerna i Miami, där strandens vågor representerar huvudkaraktärens olika uttryck i filmen från extas, sorg till önskningar. På många sätt är havsljudet Chirons undermedvetna som flyter på under filmens gång och är en symbol för hopp. Kort sagt är Moonlight en berättelse som berör och har stark symbolik med ett starkt visuellt språk.